Vet ni, några gånger har jag fått höra att jag är överviktig. Säger inte emot, har haft stunder i livet när jag varit överviktig. Både av mat och av graviditet. Några har varit direkta i sitt påstående och sagt att jag borde tänka på vad jag äter osv. En del har lindat in det väldigt fint. Förra gången var det mannen som stod för den fint inlindade kommentaren. Under min förra tjockisperiod satt jag o mannen i soffan och skulle äta mat. Han drar åt soffbordet och jag säger att jag inte får plats för att jag är för fet. Mannen tittar på mig och säger att du är inte fet älskling, du har bara kraftig benstomme i låret. Gissa om vi bröt uti skratt.
Ikväll kom den gulligaste kommentaren. Simon satt i soffan brevid mig och helt plötsligt började han gosa in fötterna i mitt lår. Tittar frågandes på honom och han tittar förvånat på mig och säger sen: Förlåt, det var så mjuk och mysigt, jag trodde du var en kudde. Jag skrattar och frågar om han kallar mig tjock. Han svarar ja, kanske det. Mannen svarar då, nä älskling, du är inte tjock. Bara lite pluffsig.
Haha de är för goa. Underbar familj man har
lördag 31 mars 2012
fredag 23 mars 2012
Man vet när man lever...
...när allt händer samma vecka.
Allt började en lördag för 2 veckor sedan, mamma åker in på akuten med andningsvårigheter och ont i bröstryggen. Hon blev inlagd för observation, vätska i lungorna, hjärtsäcken och troligtvis proppar längst ut på lungorna. Mamma skrivs ut på tisdagen. På söndag, i en annan del av Sverige åker pappa in på akuten, men huvudvärk, några veckor efter att han opererat bort en hjärntumör. Pappa ligger fortfarande kvar på lasarettet, med infektion och kommer få vara kvar i 3-4 veckor.
Förra måndagen började jag praktisera på dressman. Lämnade Liam på dagis, där de sa att magsjukan hade härjat på tors o fre. Att vi hade tur som inte hade Liam där då. Började känna mig klen under dagen, tänkte inte så mycket på det. På kvällen får jag frossa och vaknar på tisdagen med 39 graders feber. Liam får stanna hemma då jag inte orkar köra honom till dagis. Eftersom Dalademokraten hade gjort ett repotage om mig/hvila gården så åkte jag till affären för att köpa ett exemplar. Jag o Liam sover lunch tillsammans i 4 h. Välbehövt men varningsklockorna började ringa då han inte brukar sova så länge. Han hinner inte vara vaken mer än 1 timme innan första spyan landar på mina fötter. Liam bryter ihop och jag springer iväg för att hämta något att torka upp det, Liam efter med gråter i halsen. Nu kommer spya nr 2. Så höll det på till halv 3 på natten. Han sov bredvid mig i sängen och jag rävsov för att vara beredd hoppa undan kaskadspyor. Efter det kom diarrérna. Glad dock att det inte var samtidigt. Jag och mannen knaprade vitpeppar som blådårar. Kan tala om att det inte var kul att ta hand om en magsjuk lite kille när man själv är döende i flunsan.
På torsdagen morgon så blev det raka vägen in på akuten med Liam, inklämt ljumskbråck, som gick tillbaks av sig självt. Hemma och tillbringade dagen i soffan med Liam. Tvingade i honom dricka då han inte ville äta. Kl 3 på natten vaknar Liam och gallskriker, han tar sig för magen. Tar tempen och han har 40 grader i feber, ger honom alvedon och han somnar om. När vi vaknar blir det akuten igen, då han fortfarande tar sig för magen. En evighetsväntan kan jag lova. Vankar runt på akuten med honom i famnen i 5 h innan vi kommer in på ultraljud. De hittar något avvikande där han tar sig för magen, men vad det var visste de inte. Om det är en gasficka, uttöjd tarm efter 1 års förstoppningsproblematik eller något annat. Några timmars vankande med ett barn som är hungrigt o trött. Han får inte äta eller dricka. Halv 3 på eftermiddagen säger de åt oss att åka till Falun för vidare undersökning. Då har vi suttit på akuten sen 8 på morgonen. Liam somnar på vägen in till Falun, han har blivit emlad så att de kan ge honom dropp i Falun. Med en remiss till kirugen trodde jag vi skulle glida in på en räkmacka. Men nix, en kölapp på akuten och en evighets väntan med ett hungrigt barn kan tära på en. Speciellt när en liten flicka brevid mumsar choklad för glatta livet. Åhh vad jag led med Liam, han ville ju så gärna ha hennes choklad. Kan tillägga att jag fortfarande hade feber, inte heller ätit något sen frukost så mitt humör var ju inte det bästa. Mannen hade under natten insjuknat i flunsan och var döende där på akuten. När vi väl fick komma in för bedömning fick de stackars sköterskorna känna på en mammas frustration och låga blodsocker. Liams bråck ploppa ut under undersökningen och äntligen fick de eld i brallorna. Nu gick det undan. Läkarna kommer och pratar och han skulle förberedas för akutoperation. Men bråcket gick in, febern steg och vi blev inlagda på barn.
Vaknar på morgonen men magvärk, tänkte att det kanske var endometreosen som bråkar. Men nää, jag fick magsjukan. Vi blir isolerade på rummet, de pratar om att vi ska bli utskrivna, men sen får vi stanna men innan dagen var slut hade vi blivit utkastade. Läkaren skällde på sköterskan som skrivit ut oss för att hon skickat hem för många sjuka barn.
Stannar kvar hos mamma, mannen orkade inte köra bil med 39 graders feber och jag ville ha tillgång till toaletten. På söndagen hade Liam fortfarande 39 graders feber och ont i magen. Så vi tillbringade 6 h till på akuten innan de skickade hem oss.
Oturligt nog så fick mamma magsjukan, trots att jag varit noga med att sprita händer och toaletten. Nu ligger hon däckad i flunsan...stackars mamma.
Hemma på måndagen och då hade vi fått kallelse för opereration. Meningen att Liam skulle ha opererats idag, men pga hosta så sköt de upp den. Vi är iallafall friska nu och Liam är sitt gamla charmiga jag.
Hvila gården har förresten fått in grafiska tryck, kika in vet ja. www.hvilagarden.n.nu
Hoppas att ni kära läsare har klarat er från flunsa och magsjuka
Allt började en lördag för 2 veckor sedan, mamma åker in på akuten med andningsvårigheter och ont i bröstryggen. Hon blev inlagd för observation, vätska i lungorna, hjärtsäcken och troligtvis proppar längst ut på lungorna. Mamma skrivs ut på tisdagen. På söndag, i en annan del av Sverige åker pappa in på akuten, men huvudvärk, några veckor efter att han opererat bort en hjärntumör. Pappa ligger fortfarande kvar på lasarettet, med infektion och kommer få vara kvar i 3-4 veckor.
Förra måndagen började jag praktisera på dressman. Lämnade Liam på dagis, där de sa att magsjukan hade härjat på tors o fre. Att vi hade tur som inte hade Liam där då. Började känna mig klen under dagen, tänkte inte så mycket på det. På kvällen får jag frossa och vaknar på tisdagen med 39 graders feber. Liam får stanna hemma då jag inte orkar köra honom till dagis. Eftersom Dalademokraten hade gjort ett repotage om mig/hvila gården så åkte jag till affären för att köpa ett exemplar. Jag o Liam sover lunch tillsammans i 4 h. Välbehövt men varningsklockorna började ringa då han inte brukar sova så länge. Han hinner inte vara vaken mer än 1 timme innan första spyan landar på mina fötter. Liam bryter ihop och jag springer iväg för att hämta något att torka upp det, Liam efter med gråter i halsen. Nu kommer spya nr 2. Så höll det på till halv 3 på natten. Han sov bredvid mig i sängen och jag rävsov för att vara beredd hoppa undan kaskadspyor. Efter det kom diarrérna. Glad dock att det inte var samtidigt. Jag och mannen knaprade vitpeppar som blådårar. Kan tala om att det inte var kul att ta hand om en magsjuk lite kille när man själv är döende i flunsan.
På torsdagen morgon så blev det raka vägen in på akuten med Liam, inklämt ljumskbråck, som gick tillbaks av sig självt. Hemma och tillbringade dagen i soffan med Liam. Tvingade i honom dricka då han inte ville äta. Kl 3 på natten vaknar Liam och gallskriker, han tar sig för magen. Tar tempen och han har 40 grader i feber, ger honom alvedon och han somnar om. När vi vaknar blir det akuten igen, då han fortfarande tar sig för magen. En evighetsväntan kan jag lova. Vankar runt på akuten med honom i famnen i 5 h innan vi kommer in på ultraljud. De hittar något avvikande där han tar sig för magen, men vad det var visste de inte. Om det är en gasficka, uttöjd tarm efter 1 års förstoppningsproblematik eller något annat. Några timmars vankande med ett barn som är hungrigt o trött. Han får inte äta eller dricka. Halv 3 på eftermiddagen säger de åt oss att åka till Falun för vidare undersökning. Då har vi suttit på akuten sen 8 på morgonen. Liam somnar på vägen in till Falun, han har blivit emlad så att de kan ge honom dropp i Falun. Med en remiss till kirugen trodde jag vi skulle glida in på en räkmacka. Men nix, en kölapp på akuten och en evighets väntan med ett hungrigt barn kan tära på en. Speciellt när en liten flicka brevid mumsar choklad för glatta livet. Åhh vad jag led med Liam, han ville ju så gärna ha hennes choklad. Kan tillägga att jag fortfarande hade feber, inte heller ätit något sen frukost så mitt humör var ju inte det bästa. Mannen hade under natten insjuknat i flunsan och var döende där på akuten. När vi väl fick komma in för bedömning fick de stackars sköterskorna känna på en mammas frustration och låga blodsocker. Liams bråck ploppa ut under undersökningen och äntligen fick de eld i brallorna. Nu gick det undan. Läkarna kommer och pratar och han skulle förberedas för akutoperation. Men bråcket gick in, febern steg och vi blev inlagda på barn.
Vaknar på morgonen men magvärk, tänkte att det kanske var endometreosen som bråkar. Men nää, jag fick magsjukan. Vi blir isolerade på rummet, de pratar om att vi ska bli utskrivna, men sen får vi stanna men innan dagen var slut hade vi blivit utkastade. Läkaren skällde på sköterskan som skrivit ut oss för att hon skickat hem för många sjuka barn.
Stannar kvar hos mamma, mannen orkade inte köra bil med 39 graders feber och jag ville ha tillgång till toaletten. På söndagen hade Liam fortfarande 39 graders feber och ont i magen. Så vi tillbringade 6 h till på akuten innan de skickade hem oss.
Oturligt nog så fick mamma magsjukan, trots att jag varit noga med att sprita händer och toaletten. Nu ligger hon däckad i flunsan...stackars mamma.
Hemma på måndagen och då hade vi fått kallelse för opereration. Meningen att Liam skulle ha opererats idag, men pga hosta så sköt de upp den. Vi är iallafall friska nu och Liam är sitt gamla charmiga jag.
Hvila gården har förresten fått in grafiska tryck, kika in vet ja. www.hvilagarden.n.nu
Hoppas att ni kära läsare har klarat er från flunsa och magsjuka
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
