fredag 6 augusti 2010

Liam 3 månader

Idag blir Liam 12 veckor, hela 3 månader! Jösses vad tiden går fort! På tisdag ska han vaccineras.
Han utvecklas så fort och det är så kul att se vilka framsteg han gör.
När vi var i stockholm för 3 veckor sedan, vände han sig från rygg till mage för första gången. Sen efter det har det bara hänt nån enstaka gång. Men nu håller han på och försöker vända sig flera gånger om dagen. Ni ska bara veta hur förbannad han blir när han inte kommer runt men ändå jätte förvånad när han hamnar på mage. Är det inte armen som ligger i vägen så kommer han inte runt med benet. Ibland hjälper vi till genom att låta honom hålla i vårt finger så han får dra sig runt. Vet inte om det är "rätt eller fel". Igår efter att ha legat på magen en stund så låg han rätt som det var på rygg och han låg där med stora ögon å funderade vad som just hände.

Men lite hjälp så lyckas han resa sig från "halvsittande" till sittande.
Å han pratar som bara den. Häftigt är att han tystnar efter en stund, väntar på att vi ska svara och när vi tystnar så börjar han jollra.

I onsdags kväll tänkte vi börja låta honom sova i sin säng, han sover ju med mig annars och har gjort så sen han blev bortkopplad från alla apparater på avd 33. Han sov riktigt bra i sin säng, men värre var det för mig. När klockan var 02:30 hade jag fortfarande inte somnat, så jag plockade upp honom å la honom jämte mig å somna såå gott...ajabaja mig men det är ju bara så mysig å ligga bredvid dem...I går var jag duktigare, somnade faktiskt å han sov till kl var halv 5. Då vaknade han å ville ha mat så då tog jag upp honom till mig å så låg vi å myste tills han vaknade igen vid 8.

Han är det vackraste som finns, kan ligga å titta på honom i evigheter o bara drunkna i hans charm. Så stolt över honom, lycklig över att han är min!
Det är så himla kul nu när hans bröder är här. Han gillar dem verkligen och skrattar så gott över deras spex å de spexar mer än gärna. Så glad att de tycker så mycket om honom och inte är svartsjuka. För de är ju lika viktiga och älskade som han. Även fast de inte är mina biologiska barn, så både ser jag och älskar dem som mina egna.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Klottra gärna ner några rader så blir jag så glad

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...