Liam har blivit mammig. Mammig i det här fallet betyder att han vrålar rakt ut av hjärtesorg och panik om jag råkar försvinna ur hans synfält i en halv sekund.
Han kan sitta på golvet och leka om jag finns precis bredvid. Men bara i en minut, sen är saknaden så stor att det ska bäras igen.
Han sträcker ut sina små armar mot mig hela tiden. Till och med när han sitter i någon annans knä. Det är nytt. Det har alltid fungerat precis lika bra med andra som med mig. Inte nu. Det är mamma, mamma, mamma, mamma.
Plus att han bestämt sig för att INTE sova på nätterna. Funderade länge på felet, det visade sig i helgen! Han har fått sina tänder å JA jag har fått känna på vilken smärta de kan åstakomma vid amning. Jösses amalia!!
Nä nu ska jag ta å försöka sova. Vet inte när jag fick några timmars sammanhängande sömn... är sååå trött!
Godnatt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Klottra gärna ner några rader så blir jag så glad