Tog en tidig promenad med hundarna runt kl 07.00 i morse. Några timmar senare skulle jag ta bort skräp ur Bossens öga och inser till min fasa att han har fått en fästing. Ringer mannen och frågar om han kan åka bort till vår underbara vän N som alltid får lov att plocka fästingar på våra hundar o katter. Ringer henne men får inge svar och är på väg att skicka ett sms och fråga om hon kan hjälpa. Men då hör jag mammas röst i huvudet: "Klarar du inte av att plocka fästingar ska du inte ha djur". Så jag letar reda på fästingplockaren, sätter mig på knä vid Boss och efter 1200 velningar, 5552 st blaha upplevelser blandat med rysningar m äckelfaktor och desto fler usch-an-i-mej sägningar så satt h*n där i plockaren och gav mig ännu mer rysningar. Fy f*n vilka fula äckliga krabater de är. Stolt över mig själv, men äckligt var det. Sen såg jag på medans h*n spolades ner i porslingudens porlande vatten. Kände hur hornen växte ut i pannan på mig.
Läste förresten i tidningen att en ny fästing är på väg att sprida sig i Sverige, en Sibirisk fästing som är tåligare än de "vanliga". Och denna bär på en farligare form av TBE. Usch ani mej, vill inte se dessa små liv längre. Ryser i hela kroppen bara jag ser dem eller ens tänker på dem.
Men jag klappar mig på axel idag...
Det var då en extremt äcklig fästing du har på bild här!! :-//
SvaraRaderaBra gjort att du plockade bort en. Jag tog bort en fr lillkillens hals i höstas. Det var ännu värre än att plocka från djuren. Halsskinnet följde med en decimeter ut i luften innan fästingen lossnade... *brrr*
Ryyyser.
Kram K