Just nu är jag bara allmänt förvirrad och irrar runt mellan bajsblöjor och kaffekoppen. Jösses trodde aldrig att man kunde vara så här trött. Ett under att jag fortfarande fungerar någorlunda bra iaf. Igår tog jag o J en långpromenad, hamnade inne i byn, irrade runt som två vilsna hönor, men till slut fann vi en väg tillbaka. Hundarna fick sig en rejäl promenad och vi är glada att vi kom helskinnade trots isen på vägarna.
Liam har varit sjuk i 2 omgångar nu, vi smittar om varandra här hela tiden. Undrar när man ska bli frisk. Trodde han var på bättringsvägen då febern försvann. Men i natt vaknade han i panik. Han hade svårt att andas och med tanke på hur han låter när han andas så har han fått krupp. Så jag tog upp honom, lät honom ligga brevid mig. Pallade upp honom så han låg högt och han somnade om fort medans jag låg å lyssnade på hans andning. Klockan 6 vaknade han, så efter att ha legat å myst en stund gick vi upp å åt frukost. Sen gick vi å la oss igen när klockan var 8. Liam sov i 2 timmar. Så länge jag håller honom så lugn det bara går så fungerar det bra m andningen.
Passade på att ringa mamma medans Liam sov, hade velat ringa henne innan men ville inte ringa tidigt. Nu kunde hon knappt prata då hon hade sån smärta. Ryggen värker och krampar.
Alltid är det något, så jag kanske åker till Falun tidigare än planerat.
Nä nu ska jag ta och dricka upp kaffet och försöka bota huvudvärken och hålla tröttheten borta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Klottra gärna ner några rader så blir jag så glad