Strålande solsken...

....betyder inte att dagen blir bra.

Underbart väder, tänkte börja dagen med en riktigt skön promenad i solskenet. Precis när jag kommit runt hörnet av huset ser jag att Z kommer på besök. Hundarna blir överlyckliga över att se honom. Gången är som rena isbanan, jag i förd gympa dojjor (smart, verkligen smart!!). Z har med sig en schäfervalp. Ställer mig i snön för att få bättre fäste (trodde jag). Ska dock tillägga att jag använder ett dubbelkoppel till hundarna. Z släpper schäfern och innan jag hinner koppla lös hundarna ligger jag på rygg och släpas över skaren en bit innan jag hinner frigöra mig från kopplet. Frigör mig och reser mig upp, hundarna har nu vänt håll och är på väg mot mig. Försöker ta mig ner för den lilla, hala, halvbranta slutningen som leder ner till parkeringen. Men då kommer hundarna, som fortfarande sitter fast i varandra med hjälp av dubbelkopplet. Tror ni att de springer på samma sida om mig, nej utan varsin sida. Så innan jag vet ordet av så åker jag återigen ner i backen, fastnar på nå vis med skorna i kopplet, och släpas ner för "branten" ner till parkeringen aka gropig isbana. Frigör mig, reser mig upp och återigen kommer hundarna mot mig på varsin sida, och tappar återigen balansen.

Haha gissa om vi skrattade åt min klantighet.

Ser på mina händer att de är sönderskurna efter skaren. Svider som f*n.

Vi går in och tar en kopp kaffe. Efter det följer med ut och står och pratar. Inser att jag måste ha tappat mobilen under färden efter hundarna. Letar förbrilt, men hittar den inte, så jag antar att jag glömt den inne. Så vi fortsätter prata och efter en stund hör jag hur min telefon ringer. Börjar springa runt på skaren och tillslut hittar jag den långt under snön. Antar att hundarna har trampat ner den under deras framfart.

De åker iväg och jag går in. Hittar blod på hallmattan, ännu mer på golven. Kollar hundarna och inser att Diezel blöder på tassarna efter att ha skurit sig på skaren. Boss vill ut, sätter han i linan en stund eftersom telefonen ringde. Sen hör jag hur det smäller till ute. Öppnar dörren, och det enda jag ser är en lina, hunden är BORTA!! Han har slitit av linan. Går in, hämtar koppel, nycklar och jacka. Går ut o ropar, ingen hund. Börjar gå bort från gården då jag hör grannens hund skälla. Tänkte att han kanske är där. Men nej ingen hund. Vänder och bestämmer mig för att gå åt ett annat håll. Men så plötslgit dyker Boss upp. Kopplar han och går in. Bestämmer mig för att göra i ordning en ny lina, dubbel denna gång. Står och fixar o donar. Låser upp dörren (trodde jag) så jag tänkte att då behöver jag ingen nyckel. Går ut, utan jacka (det tar ju inte lång tid att sätta fast en ny lina), stänger dörren. Fifflar med linan och ska till att gå in. Men se på f*n dörren är låst. Inser att mobilen också ligger inne. Går runt och försöker öppna garagedörren, omöjligt! Går runt o letar där vi tidigare lagt ut en extra nyckel. Tror du att den ligger där?! Nix! Går upp för att hämta något att slå sönder fönstret till garagedörren. Så jag kan stoppa in armen och vrida om låsvredet. Men precis som jag höjer spaden och ska till att slå inser jag att det finns ju inget låsvred. Det har ju gått sönder. Sväljer stoltheten och vandrar över åkern till ett par grannar och ber om att få låna telefonen. Benke är hos sin mamma och vabbar med Simon. Ville inte ha hit honom eftersom jag haft magsjuka. Våran bil är på verkstad, så Benke lånar farfars bil och kommer till undsättning. Satt och pratade med grannarna en stund. Så underbara och rara. När Benke och Simon kommer 10 minuter senare säger Simon: "Vad du e klantig" "Pappa säger att du är en klantskalle!" Så rara barn är.

Kommer äntligen in i huset och de åker tillbaks till orsa igen. Inser först nu att de svider på höften. Drar ner byxlinningen och hittar ett skarpsår som är som en dubbel 5-kronor. Drar upp tröjan och tittar i spegel, i ländryggen pryder ett stort skrapsår rakt över. Drar ner byxorna, har blåmärken längs utsidan + insidan av låret. Så mysigt!!

Klockan är inte ens 10:00 på morgonen. Hur ska resten av dagen sluta?! Ska jag våga städa, tvätta, åka in och hälsa på en kompis som nyss opererat sig? Eller kommer det blir nå mer?!

Olyckshändelser är konstiga saker.

Man råkar inte ut för dem, förren man råkar in i dem ~ Nalle Puh

För första gången...

...i mitt snart 27 årig liv har jag drabbats av MAGSJUKAN. Fy f*n säger jag bara, trodde inte att man kunde känna sig så orkeslös. Sen att man har, vad man kan kalla fobi för allt som kommer ut ur munnen gör ju inte saken bättre.
Har försökt ätit lite idag, blev en sen frukost, men jag fick behålla den iaf, sen blev det en middag med lite mat. Jätte hungrig men vågar inte äta så mycket ifall det blir sämre.

Dock har jag lite dåligt samvete över att hundarna inte har kommit ut på nån längre promenad. Var ut med dem var och en vid 17 tiden. Gick kanske bara 10-15 minuter var med dem. Längre orkade jag inte.
Skulle behövt tvätta, städa, måla klart i källaren men jag pallar inte. Får ta tag i allt imorgon om jag mår bättre.

Nä nu ska jag dega fast mer i soffan.

Kram på er

Talfel och babbelfrossa....

Vaknade idag av fruktansvärd värk, brukar inte klaga på smärta i och med att jag själv inte tycker om folk som klagar. Men idag måste jag bara spy ut lite smärta. Kan inte röra nacken, känns nästan som nackspärr fast 100 ggr värre. Skulle jobba idag, ett tag tvekade jag, men gick till jobbet, trots att jag mådde illa pga värken. Behöver pengarna. Så med stel nacke sprang jag runt på jobbet, hade mycket kunder i butiken idag så det var svårt att kunna gå iväg och sätta sig. Men jag har drabbats av babbelfrossa. Nog för att munnen går i ett på mig vanligtvis så är det lite jämfört med idag, iallafall om man ska tro AM på jobbet och Benke. Han frågade om jag inte kunde vara tyst, för han började få skavsår i öronen. Så jag ringde först min vän P och pratade med henne i 1 1/2 timme, sen ringde jag mormor och tjötade ännu mer och sen mamma. Nu sitter jag här i stället och spyr ur mig en massa mundiarré eller ska jag kalla det fingerdiarré?

Igår på jobbet sa jag nog årets största felsägning! De retar mig fortfarande. Vi ska ju som sagt renovera badrummet och funderar på att bygga ut. Och vi letar efter en snickare. Så under fikarasten frågade jag M om inte hon hade en SLICKARE i släkten som ville ha jobb. Alla började skratta och jag satt där som ett fån. Tänkte va f*n vad sa jag nu?! Piiinsamt! Tur att det inte var första dagen på ett nytt jobb. Men vi skrattade så vi grät! Vi förlängde livet med bra många år vill jag lova. M sa åt mig att jag kunde höra mig för om någon var intresserad av ett SLICKJOBB!! Haha gissa om kommentarerna har haglat både igår och idag. Tur att man kan glädja någon!

Ego

Suttit och lekt i Photoshop nu efter att ha betalat räkningar. Alltid kul att leka lite. Men jag vill lära mig så mycket mer än den lilla kunskap jag har. Någon som kan ge lite tips om bra sidor där jag kan lära mig. Intresserad av fotomanipulation, effektfulla fotografier eller illustrationer.

Lycka kan inte köpas...

Jag läste på aftonbladet att en repoter ska leva på socialbidrag 1 månad. Blir så arg när jag läser det. Hur många är det inte här i Sverige som är "fattiga"?
Hon har 2910 kr kvar att leva på efter att räkningar och hyra är betalda. Alltså 97 kr/dag. På ett sätt kan jag förstå det hon gör, för att visa hur en del faktiskt lever. Nu har jag inte läst hela bloggen men jag antar att hon lever själv. Men om man är 2 st eller till och med har barn är det inte lätt.

Eftersom jag inte tycker om att prata pengar, klaga över att ha dålig ekonomi, tänker jag bara säga att vi lever på mindre pengar per dag/vecka/månad än vad hon gör. Då är vi 2 st vuxna, 2 barn varannan helg, 2 hundar och 2 katter. Visst jag mår dålig över det, att ständigt oroa sig är inge vidare. Men så en natt när jag inte kunde sova pga att jag oroade mig för räkningar insåg jag att det bästa i livet faktiskt är gratis.

När vi är fokuserade på hur dålig ekonomi man har blir man lätt blind, man ser inte att det mycket är gratis här i livet. Kärlek, naturen, vänskap osv. Tänk hur en förälskelse och vetskapen om att man är älskad får en att må bra. Tänk hur en långpromenad i solskenet kan få en att må så himla bra, andas in den friska luften, känna hur den fyller lungorna och hur mycket piggare och gladare man blir. Omgiven av goda vänner, skratta och inse att man är omtyckt för den man är, trots att man är fattig. Hade man varit rik hade man nog varit paranoid och trott att de bara är vän med mig bara för att jag har en massa pengar. Men nu vet jag, att de gillar mig för den jag är.
Nä glöm alla sorger och besvär, omge dig av dina underbara vänner, njut av att vara omtyckt, kryp ner i din älskades famn och känn hur kärleken flödar mellan er. Inse att just du är älskad för den du är, du är unik. Kommer orostankarna, ge dig ut på en långpromenad i vår vackra natur, njut av allt det vackra, lyssna till fåglarnas underbara sång, känn hur lugnet sakta sänker sig över dig och le. Le över att du har möjligheten att njuta av allt det vackra i naturen.
För när du är lycklig, spelar det ingen roll om du är fattig eller rik. För lycka kan inte köpas utav pengar. Du blir inte rik av att omge dig av materiella saker. Du blir rik av emotionella saker...

Måndag

Idag har varit en oerhört tråkig dag. Visst det är ju upp till en själv om man har kul eller inte. Så jag har suttit vid datorn och lekt med photoshop, kört en diskmaskin....BOORING!!

Var ut med dogsen i skogen en sväng, körde lite sök och hade dragkamp i snön. Men trots att man var rejält påklädd frös jag som den lilla fryslort jag är. Hundarna är inte heller så förtjusta i kyla, de har med mycket lockelse gått med på att gå ut idag.

Underkvällen fick vi besök av en kompis och hans kusin. Satt o snacka lite skit över en kopp kaffe.

Pratade med pappa en kort stund idag, han har fått kommit hem efter en veckas vistelse på lasarett efter att ha opererat bort en tumör som satt runt njuren. Tillsammans med njuren var tumören som en mindre fotboll. Under undersökningarna innan operationen var tumören som en apelsin, men vuxit kraftig på 2-3 veckor. Kanske ska man ta och försäkra sig mot cancer, då två av mina fastrar dött av cancer. Är cancer ärftligt?

Söndag

Vaknade strax innan halv 7 med värk. Släppte ut Boss en sväng. När han kom in bestämde jag mig för att krypa ner i sängen igen. Barnen låg ju fortfrande och sov. Gick upp strax efter kl 8 och gjorde fruktost. Sen ner i tvättstugan för att försöka komma i kapp med tvätten som kommit på efterkälke. Sen tog jag en 45 min promenad med Diezel. Bytte hund och tog en 30 min promenad med Boss. Då Boss fortfarande är boghalt så ville jag inte gå längre med honom. Efter halva promenaden så hittade han en isklump som han bar resten av vägen hem. Gissa om folk vi mötte skrattade. Synd att jag inte hade kameran med mig för isklumpen var inte liten, men han gick stolt och bar på den. Då vi kom hem gömde han den på gården. Så söt!!

Snön fortsätter falla ner och jag är så f*rbannade trött på den vita varan. Men det sägs ju att den snön som nu faller kommer att äta upp den gamla. Så jag hoppas verkligen på den teorin. Vill ha VÅR!!

Diezel har alltid varit dålig på att äta ända sen han var valp, men det blev bättre efter att vi fick Boss. Men nu den senaste månaden är han hopplös och jag sliter snart mitt hår. Vet inte vad jag ska göra längre. Han har minskat ett kg i vikt, spelar ingen roll vad vi blandar i maten, han totalratar maten. Ger upp snart känns det som, ska prata med veterinären till veckan. Funderar på om det kan vara nåt med tänderna, halsen eller magen. Ska passa på och beställa vaccination till Boss. En försenad 1 års present hihi elakt!

Nu har jag iaf fått tag i namnet på ägaren som äger hunden som springer lös. Ska kontakta polisen till veckan. Hunden kanske är snäll, men jag vill inte chansa ifall jag möter den när jag är ut med hundarna. För skulle den attackera mina hundar och mina hundar försvarar sig så är jag skyldig att betala skadestånd då andra hundägare brister i sitt ägarskap.

Nä nu ska jag hänga dagens andra tvätt och köra igång en tredje...

Kram på er

Oansvariga hundägare

För några veckor sedan såg jag en svart hund av modell större springa lös här i byn. Brydde mig inte så himla mycket om det, visst händer det att hundar smiter. Sen gick det nån vecka och jag såg vad jag misstänkte då var samma hund. Blev fundersam, kan vargar vara svarta? Nee bara mörkgrå har jag fått höra. Sen gick det någon dag och jag glömde bort hunden. Men igår, när jag av någon anledning tittar ut ur fönstret ser jag samma hund, denna gång är jag säker, springa i full fart utanför gården. Följer den med blicken så långt jag kan. Ser ett barn längre bort som är på väg mot hunden. Kliver ut på altanen, gör mig redo att springa eftersom jag inte vet om hunden är aggressiv eller inte. Barnet stannar då h*n får se hunden. Mer ser jag inte då en snövall blockar min väg. En stund senare ser jag hunden igen och jag ringer polisen. Men de gör inget. Det enda jag enl polisen kan göra är att ta in hunden, ha den hos mig tills en ägare hör av sig. Säger att det funkar inte då jag redan har två hundar och sätta en hund i källaren skulle jag aldrig göra. Visst hade jag känt hunden, då hade jag tagit in den o ringt ägaren. men jag vet inget om hunden, är den aggressiv, snäll osv. Sen frågar polisen mig om hunden är aggressiv, sa att det vet jag inte, har ingen lust att ta reda på det. Sen frågar jag vad som händer om den lösa hunden attackerar mig eller mina hundar när jag är ute och går eller är på tomten. Precis som jag misstänkte blir den ägaren skadeståndsskyldig för de skador dennes hund orsakar och jag får betala de skador mina hundar åstakommer. Idioti säger jag bara. Varför ska jag betala för skador som mina hundar gör pga att den andre ägaren inte har strikt ägarskap?! Hade jag haft någon av mina hundar lösa och de skulle mot all förmodan attackera en kopplad hund, så skulle jag betala både den andre hundens skador och min egen hunds skador. Inte F*N hade jag börjat tvista om att den andre ägaren ska betala skadorna på min hund, då det från början är mitt fel.
I allafall så mötte jag ett äldre par igår kväll när vi var ut med hundarna, frågade dem om hunden som är lös. Och de säger: Är den lös IGEN?! Tydligen har detta problem på gått i några år, flera har ringt till både polis och ägare utan resultat. Under morgonpromenaden träffade jag ett annat par och pratade lite med dem och de hade också sett hunden igår och den hade tydligt flygit på en valp igår. Vet inte hur det hade gått, men det hade varit en himla liv iallafall. De sa också samma sak som paret igår kväll. Sen berättade de lite mer saker, men de visste inte om det bara var rykten eller inte så det vill jag inte berätta.
Men ringde miljökontoret idag, för att få hjälp då polisen inte bryr sig. Men länsstyrelsen hade tagit över djurskyddet. Så jag ringde dit, men de var inte åter förrens imorgon. Så imorgon ska jag ringa dit och försöka på slut på detta. Är rädd för min egen, barnens och även hundarnas skull.
Jag vet ju inte om hunden är aggressiv eller inte. Man ska för bövelen inte vara rädd att bli attackerad av en lös hund när man är ute och går med sina hundar.

Nä nu ska jag göra mig iordning och sen bort till en av mina favvobruttor och snacka lite skit.

Kram på er

Tjuvlyssnat

Måste bara berätta vad jag hörde på jobbet idag. Så himla "sött", skrattade så in i bomben när jag hörde det.

Ett par var in på jobbet med sin son, som kan ha varit i 6-7 års åldern. Pojken går fram till sin pappa med fingert i luften, säger: "Titta vad jag hittade" Pappan frågar vad det var för något. "Jag vet inte" svarar pojken. Pappan frågar var han hade hittad det. "I min näsa" svarar pojken. Mamman tog sig för ansiktet och såg lite generad ut, men jag kunde inte hålla mig utan börjar skratta och sen bryter alla utom pojken ut i skratt. Han frågar sina föräldrar argt varför de alltid skrattar åt honom.
Jag kunde inte låta bli att skratta, det var så himla oskyldigt, allvarligt och underbart sött.

Finns inget mer än att säga att barn verkligen lyser upp ens dag med sina tankar, funderingar och upptäkter....

Vad roar vi oss med i Färnäs?!

Jo vi pryder väggar med glasflaskor!!
Inge klister, inga spikar eller annat fusk utan bara en massa envishet och sen satt den. Gissa om Benke var stolt efter att ha lyckats få flaskan att sitta kvar på väggen. För säkerhetens skull använde vi en kunde under flaskan ifall den skulle ramla ner i golvet och det var tur för den ramlade ner X antal gånger.

Lite tankar & svammel...

Har ni tänkt på att under vintern så ser man inte många av sina grannar eller kompisar för den delen. För att sedan när våren kommer så kryper vi ut ur våra iden och pratar om tiden som gått. Ut i vårens välkomnade strålar, står vi nybantande och lite lagom bruna efter några timmar i solariumet för att återigen visa oss ute. Borta är vinterns mys-kilon och grådassiga hy, vi strålar av fräschet och leenden sprider sig lika fort som snön försvann.
Vi njuter av den pånyfödelese som våren för med sig, fåglarna återvänder, blommorna börjar sakta resa sig upp ur jorden, djuren vaknar och känslorna spirar i våra kroppar.
Allt känns så nytt och fräscht, vi lika så.
Kan det vara så enkel att vi liksom björnen går i ett slag ide-tillstånd. Lägger på oss några mys-kilon för att fått ett extra skyddande lager mot kylan, färgen på kroppen är lika vit och smådassig som snön vid vägens kant.
Men, precis som många andra så inser man att beach 2009 närmar sig och fåfängan smyger sig på. Vi bantar, solar för att göra oss redo för sommaren och många dagar vid stranden i enbart bikini. Om man nu inte har ett idiotsäkert självförtroende eller är skapad en vacker dag så att inputsningen inte behövs.

Nu är jag en sån person som ena dagen är tillfreds med min kropp, tycker att shit the same om ingen annan tycker om min kropp bara de gillar min själ. Andra dagar hatar jag min kropp. Där allt börjar med en dålig hårdag och sen mynnar ut i en hata-min-kropp-allt-sitter-fel-dag. Då spelar det ingen roll om man är sminkad eller osminkad, man ser ändå ett monster när man tittar i spegel. Det är de dagarna man behöver se bakom spegelbilden, se sitt verkliga jag och inse att insidan är gudomlig. När man har hittat den, ja då kommer skalet spricka och ut kommer man som världens snygging, oavsett om man är sminkad eller inte. Funkar inte det, ja om det är vår är det bara att kliva ut i naturen. Se hur våren kämpar sig loss ur vinterns nakna grepp, vinner och naturens skönhet skiner genom tills den åter står i sin forna glans och så att vi människor återigen kan njuta av den riktiga skönheten.
Men tråkigt nog är många människor så stressade och blinda att de inte längre ser det vackra i naturen, känner doften av frisk luft, njuter av fåglarnas underbara sång. Tänk om alla kunde stanna upp ett tag, se sig omkring, njuta och låta sig svepas med av naturens skönhet.

Känner att nu kom jag bort ifrån det jag började skriva om, men det jag ville komma fram till var att när våren nalkas och naturen blommar ut, ja då kommer vi människor ut, med ny lyster, ny energi. Så om alla kunde sluta gömma sig bakom olika fasader och masker och låta ens inre skönhet träda fram ur sitt ide så kommer makeup bolagen gå i konkurs och därmed kommer många djurförsök försvinna....
Känner mig så trött just nu, känns som jag bara svamlar och tankarna leder vidare till annat än vad som egentligen var målet med detta skrivande. Är lite ur fokus. Dags att försöka sova...

Nej jag hoppas att våren förmed sig glada tankar, underbara känslor och att alla underbara vänner träder fram från sina gömmor. För jag har bestämt mig att ta upp kontakten med gammal vänskap

En glad överraskning!!

Gissa om jag fick en glad överraskning på jobbet idag. Stod i kassan när ett par kommer in. Tjejen tittar på mig och jag hejar på dem då de kommer in. Tjejen frågar: "Är det inte Alexandra?" "Stämmer bra det" svarar jag. "Det är jag J", svarar hon. Tog en stund innan de kopplade, vi umgicks under gymnasietiden! Gissa om det var kul att se henne. Sen berättade hon att en gemensam vän till oss har försökt få tag i mig, men tappat bort mitt nummer. Ytterligare en underbar överraskning. Vi umgicks väldigt mycket under tiden jag bodde i Falun. Så jag gav J mina nummer så hon kunde ge dem till Å. Fick även Å´s nummer så jag ska ta och ringa henne imorgon. Ahh ska bli så kul, har inte pratat med henne på nåt år. Kommer bli ett långt samtal gissar jag på hihi. Mycket att prata igen.
Tänkte på henne för någon månad sen, men något mer än bara tanke blev det tyvärr inte.

Usch skäms över att man förlora kontakten med många kompisar, men vi har alla befunnit oss i olika stadium av livet så det kanske är därför. En del flyttar, pluggar på andra orter, nån skaffar barn, nån annan lever livet och tillbringar helgerna på krogen.
Just nu umgås jag bara med några få, varför?! Är så mycket runt omkring att jag inte har orkat umgås med så många.
Nä det måste bli ändring! Ska sätta mig med penna och block och söka upp kära gamla kompisar och ägna några telefonsamtal med dem. För även om vi inte har setts eller hörts av på evigheter så finns de fortfarande i mitt hjärta och mina tankar.

Test som förvånar

Mycket ska man få se innan man trillar av pinn... Det här är jag....tydligen hihi!

Utmanad av K

Har blivit utmanad av kompisen K genom hennes blogg, givetvis var jag tvungen att godta den.
Utmanar er alla som känner sig manade

Regler: Det här är svårare än du tror! Kopiera detta till din blogg, utmana 5 personer och berätta det för dom. Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn! Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord! Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma bokstav som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort. Du får heller inte skriva samma svar två gånger! Lycka till!

1. Vad heter du? Alexandra
2. Ett ord på fyra bokstäver: Anse
3. Flicknamn: Anastasia
4. Pojknamn: Albin
5. Yrke: Astronaut
6. Färg: Antrasit
7. Klädesplagg: Ankelsocka
8. Mat: Aaaa..(?) Aubergine.gryta (!?!)
9. Sak i badrummet: Avlopp
10. Plats/stad: Arvika
11. En orsak att vara sen: avsiktligt undvikande
12. Något man skriker: Amen
13. Film: Anaconda
14. Något man dricker: Aurora (vin)
15. Band: ABBA
16. Djur: Antilop
17. Gatunamn: Andrévägen
18. Bil: Asti Martin
19. Sång: Ave Mary A (Pink)

Nydöpt....

... av Linus 9 år.
Linus har döpt om mig till Smack!! Varför?! Jo han förklarade att det är så det låter när jag ramlar i golvet....
Så snällt och rart, haha!
Måste vara illa då kidsen ser min klumpighet. Haha!

Märkliga saker

Nu är jag tillbaks från tystnaden, allt löst sig, någorlunda iaf. Var nå fel på portarna, så efter en omställning funkar iallafall internet. Telefonen ja ibland, datorn lägger av om man drar ur laddkabeln så det blir att köpa nytt batteri när plånboken löser det.
Men det positiva är att jag har fått erbjudande om en 75% tjänst från maj till och med aug. Och om försäljningen kommer igång så kanske det blir förlängt. Har dock inte tacka ja ännu, även fast jag var på väg att skrika JA TACK på en gång, så lyckades jag hålla mig. Men kommer att tacka jag, vill bara hålla chefen på halster nån dag till. Har ju gått o väntat på ett besked om anställning i 3 mån. Sökt andra jobb under tiden och talat om det, det gick en vecka sen ringde de och erbjöd mig detta. Hoppas bara att jag klarar av att jobba 75% pga nacken, 50% vet jag att jag klarar precis. Men mitt mål är jobba 100%, så klarar jag 75% nu så är jag en bit på vägen. Är iallafall villig att testa, funkar det inte, ja då kan ingen klandra mig för att inte har försökt iallafall. Och pengar behöver vi ju då vi har en badrumsrenovering framför oss.

Måste berätta vad som hände natten mellan ons-tors. Vår hemtelefon har som sagt inte funkat, bara tutat upptaget om nån ringt till oss, och det gick inte att ringa ut, det kopplades inte plus att det sprakade i luren. Men iallafall kl 01.10 ringer hemtelefonen (som inte funkar), det står externt samtal på displayen. Hinner tänka 100 tankar, vem f*n ringer nu, nu har det hänt nåt osv. Jag svarar och det bara brusar och sprakar, ropar hallå några gånger, ring på mobilen ist. Lägger på luren, en halvminut senare ringer min mobil. Jag hinner tänka, nä nu har det hänt nåt. Hittar mobilen, tittar på displayen och får mig en chock. Det står att hem ringer, alltså hemtelefonen. Tittar på mobilen, visar Benke, kollar hemtelefonen som är lika död som inlagd sill, av nyfikenhet svarar jag i mobilen och det enda jag hör är en massa brus, och sprak. Kollar hemtelefonen igen, den är fortfarande död. Gissa om jag låg vaken i några timmar och grubblade på det.
Dagen efter på fm så stod Boss i öppningen till köket och morrade, reste ragg och skällde som en tok, men gick aldrig in i köket. En stund senare springer han mot mig med svansen mellan benen och när han kommit fram till mig vänder han sig om mot köket och bara glor.
Visst han är i spökåldern, men jag börjar fundera om nattens samtal och Boss beteende har något att göra med andevärlden.
Vad tror ni?

Kram

I-landsproblem

Nåja, nu fungera internet något sånär, men rätt som det är så ballar den ur och irriterar mig som F*N. Precis när man håller på nåt kul på nätet och sen är det nattsvart. Tom datorn lever sitt eget liv, bara stängs av när den känner för det.... Nä fy f*n för elekronik!!!
Men telefonen är fortfarande död, eller rättare sagt brusig.

Gav upp allt och följde men kompisen J hem till henne och hjälpte henne att måla om hennes kök. Åhh vilken snygg lägenhet! Blev verkligen inspirerad av den. Hittade en framtida tapet för vårat vardagsrum, om sambon godkänner den vill säga :D

Skaffade mig en till blogg igår, en inredningsblogg, som kommer att handla om vårat hus, våra renoveringar och allt som har med inredning att göra. Här hittar ni den LIVING BY LEXXI

Under tiden jag skrivit här har nätet krånglar flera gånger, hoppas det sparas innan allt blir godnatt...

Nä ger upp detta med internet och telefoni elekroni överhuvudtaget. Kanske ska sälja huset, renovera upp en av stugorna i fäboden för pengarna och flytta dit och leva a la stenåldersliv. Funderar skarpt på det faktiskt.
Åtminstonde ska jag försöka få tag i våra leverantörer av bredband och telefoni och hota med att om de inte åtgärdar problemet promto så säger jag upp allt på en gång...
Men först måste jag ju få nåt av dem att fungera normalt. Fast då är ju problemet löst...hmmm

Tiden innan Alexander Graham Bell...

...måtte ha varit en underbar tid. Inte kunna bli nådd, känna sig fri från allt. Idag lever jag i den tiden, isolerad utan telefon, bredband och bil. Hemtelefonen har krånglat i en vecka nu, den fungerar ibland, när den vill, annars är det bara en massa brus och om nån ringer hit, ja då brusar det eller tutar upptaget. Internet funkar inte alls, enligt en felsökning var det nå fjärrbrandvägg som låg i konflikt med våran brandvägg...nåja nåt i den stilen. Tur att man har snälla grannar som låter en använda deras nät i kristider. Ni är toppen A & P. Hur ska vi klara oss när ni snart flyttar??!!
Nä nu har jag gjort en felanmälan till telefonbolaget, sitter och väntar på att felsökningen ska vara klar. Jag kan inte ringa det bolag vi har bredband hos, har ju ingen telefon. Jag har inga pengar på mobilen (sånna här dagar saknar jag mobilabonnemang), har ingen bil så jag kan inte åka och fylla på mobilen. Åh nej nu lät jag som en lat tant. Visst jag kan ju knalla bort de korta 2.5 km till affärern och fylla på, ta med hundarna, binda dem utanför affären, riskera att de 1) blir kidnappade av nån idiot som sen använder dem till kamp 2) tuggar sönder kopplet och springer ut på parkeringen och blir påkörda 3) de sitter och "sjunger" sin falska sång och jag får en massa klagomål eller 4) ingen vågar gå in i butiken pga att det sitter 2 st farliga "mördarhundar" utanför.
Nä kan gott sitta hemma, njuta av tystnaden av att ingen telefon ringer. Ska försöka kontakta det bolag som vi betalar för vårat bredband via deras hemsida. Telefonbolaget, kunde inte göra nån felsökning...öhh???
Tv-kortet fungerar inte som det ska, kan inte se de kanaler vi betalar för, bara gratis kanaler. Skulle ha ringt dem idag men det kan jag ju inte.
Tur att det finns cd-spelare så jag slipper lyssna på min egen hemska sångröst....

Det positiva idag var att kompisen M kom hit och klippte mig. Tusen tack M, är så himla nöjd! Så nu är jag återigen snygg i håret, bara färgning som är kvar. Lägger ut för- och efterbildet när jag får i gång vårat nät. Nä nu ska jag ta och sätta på lite musik med Lady Gaga och dansa loss med dammsugaren.

Kram på er

Foto

Håller på att lära mig Photoshop, tycker det är så kul att leka med bildprogram. Är inte så duktig, men övning ger ju färdighet. Har en stor förkärlek till soluppgång och solnedgång, himmeln osv. Brukar fota dem när jag himmeln är så där magisk. Har fler bilder sparade på någon skiva, där himmelen är riktigt röd, måste ta och leta rätt på den och visa er den. Fotografering över huvudtaget är en av mina intressen.

Orginalbilden, tagen i sept-08 från vår altan

Här har jag lekt med duotoner, dvs färgat med 2 färger

och gjort en ram

Detta togs stunden senare och här har jag bara zoomat in och beskärt bilden plus gjort en ram

Jag tror att jag kommit till insikt...

...om vad jag vill bli när jag blir stor. Egentligen har idén funnits där ganska länge. Men det har inte slagit mig att det är det jag vill göra. Men nu så har jag nog bestämt mig. Till och med kollat på utbildningar och eventuella lärlingsplatser.

För lite mer en ett år sen, praktiserade jag hos en lokal guldsmedsaffär, just för att jag tycker det är kul med smycken. Berättade detta för K och fick ett liknande svar: Kul att du ska bli silversmed! Blev lite fundersam i och med att jag skrivit guldsmed. Några månader senare följde jag med henne och hennes mor till en healare. Och under healingen sa P att jag skulle bli silversmed, inte nu, men längre fram i livet. Jag tittade på henne och sa: K sa samma sak för några månader sen.

Tänkte lite på det ett tag, men efter att ha hört några negativa kommentarer från omgivning, arbetsförmedlingen om att det inte finns nån framtid i yrket, man måste ha vassa armbågar, svårt att tjäna på det, så gav jag upp tankarna, la dem i en låda med lock som sedan glömdes bort. Kan ju säga att många av mina idéer här i livet hamnar där för att jag inte har haft ork att stå på mig många gånger eller helt enkelt tappat lusten när jag inte fått utlopp för mina tankar och idéer.
Men satt och läste några inredningsbloggar och drömde mig bort i deras vackra hem, för att i nästa sekund inse att lådan ramlat ner från den gyllene hyllan och en lapp flög ut och landade vid mina fötter. Tog upp lappen och läste de rader som stod: Jag vill bli silversmed.
Så nu j*vlar ska ingen få stoppa mig med sina negativa tankar. So what, om jag inte kan försörja mig på det...till en början. Men sen kommer jag klassa ut de stora. Hihihi skojja bara, men vem vet ;) Kan ju alltid börja smått och ha det på sidan om (framtida) jobb tills det går så bra att jag överlever på enbart det. Kanske kan kombinera det med tavlorna, foto osv.
Tavlorna föresten går ju så där, får in 2-4 beställningar per år. Men just nu känns det skönt att det inte blir så mycket, så mycket annat som tar av min energi att jag inte känner att jag kan göra ett bra jobb så nu tar det lite väl lång tid innan jag är nöjd med tavlan så jag kan lämna ifrån mig den till beställaren. Men nu blev det ett litet sidospår.

Vill tacka K & P för ordet Silversmed. Kanske är det rätt tid nu, då det plötsligt dök upp igen.

Kramar

Hopplöst fall?!!

Hur får man en halt hund, som innehåller mer energi än en redbull burk, att vara lugn? Boss sträckte sig under långpromenaden i lördags och har haft sträng vila sen dess. Bara varit ute på tomten. Men idag då han är bättre tog vi en kortare morgonpromenad och han var som en förvildad ping-pong kula. Spelade liksom ingen roll att han gick med kort koppel. Han var helt über speedad och hoppa o skuttade. Misstänker att det är pga av vilan igår som gör att han var uppspelt och behövde bli av med energi. Han är fortfarande helt uppe i varv. Man blir trött av att bara se honom. Vill också ha så mycket energi....

Underbart väder & sällskap

Fredagen bjöd på fest, hade jätte kul. Men igår märktes det att det är sällan man festar. Även fast jag inte drack så mycket, kände jag mig bakis. Kom hem runt 03.00 på natten. Blev väckt av en kompis som ringde strax innan halv 10. Pallade mig upp och letade rätt på mina snowboard byxor som han ville låna. Hoppar in i duschen och känner mig redan som en ny människa. Åt en rejäl frulle och när vi kände oss piggare åkte vi ut i skogen med några kompisar och deras hund. Var ute i nästan 2 timmar tror jag. Hundarna var helt slut efteråt. Strålande väder och det gjorde gott för kroppen vill jag lova.

T.v Boss, Diezel & Quick

Quick & Diezel har dragkamp om en pinne

Quick längst fram, Boss precis bakom och längst bort Diezel

Boss hoppar ner från en brant kulle

Vi hade en jätte trevlig promenad och hundarna hade jätte kul. Lekte, spårade lite, sök övningar, och dragkamper med pinne. Quick o Diezel skulle prompt ha samma pinne medans Boss sprang runt med sin egen pinne, i sin egna lilla värld och njöt av livet.

Kreativitet

Idag har jag bara tagit det lugnt rent fysiskt, har så fruktansvärt ont i höften, vet inte hur jag ska bära mig åt, gör ont när jag sitter, ont när jag står, ont när jag ligger. Egentligen skulle jag ha städat, men pallar det inte. Så idag har jag lekt med photoshop, manipulerat lite foton, målat klart 2 stycken tavlor som ska in på hemsidan. Dock inte helt klar med dem, märkte det när jag fotat dem.

Upside-down kort på Boss

Foto på Diez som jag har "fört ihop" (vet inte det rätta ordet) med en textur Inretuscherad textur av Mattias Karlsson från Moderskeppet.se/textur

Walle, gjort fotot svartvitt och färglagt delar av det

Lipstick kisses. Dock gör sig inte färgerna sig rättvisa. Färgen har inte torkat ännu, därav glansen

Här är färgerna bättre men bilden suddig

Fann en teckning på nätet, som jag kände att jag ville göra en tavla av. Lägger in en länk till orginalbilden när jag hittat vart jag hittat den. Fy på mig som inte kommer ihåg från vart. Tavlan har struktur runt omkring ansiktet, men det syns inte så jätte bra på bilden